Utbildning för vuxna

"Non scholae, sed vitae discimus."                             
 ( Vi lär oss inte för skolan utan för livet.)

Inledning

Den högre utbildningen är av avgörande vikt för ett lands utveckling och ekonomiska välstånd. Forskning inom naturvetenskap och medicin främjar folkhälsan och bidrar till att höja livskvalitén för många. Framtida energibehov måste tillgodoses och miljöproblem behöver lösas. Allt detta faller inom universitetens och högskolornas ansvarsområden.Vuxenutbildningen på gymnasial nivå, komvux och folkhögskola, är en möjlighet att senare i livet få gymnasieexamen och bli behörig för högskolan.Kristna Värdepartiet vill satsa på båda dessa utbildningsområden. Genom rätt sorts reformer är det möjligt att bedriva högskoleutbildning och forskning med bättre resultat än vad som nu är fallet, utan att kostnaderna ökar. 

Högskoleplatser och studiemedel

Inom många universitetsämnen har nivån på undervisningen sjunkit drastiskt de senaste åren. Detta beror på att antalet studieplatser väsentligt har utökats och undervisningen anpassats till de många studenter som har svårt att klara av sina studier. Det är inte rätt väg att gå att anpassa nivån till de studiesvaga studenterna. Universitetsstudier, utbildningssystemets högsta nivå, är inte till för alla. För att kunna studera på universitet/högskola överhuvudtaget skall man klara ett för de sökta studierna relevant antagningsprov med godkänt resultat.

Det är positivt att många som av olika skäl inte är ute i arbetslivet vill studera olika ämnen och på det sättet öka sin bildning. Det höjer livskvalitén för individen. Men universitetet är inte det enda stället där studier kan bedrivas. Inte heller skall det vara en plats där arbetslöshet döljs. Dagens teknik öppnar möjligheter att bedriva studier på fritiden och hemifrån. Vi välkomnar att högskolor och universitet lägger ut föreläsningar och material på internet så att alla som vill läsa för allmän förkovran har den möjligheten.

 Längre universitetsstudier bör vara individens medvetna och genomtänkta investering för framtiden. I linje med denna grundsyn vill vi slopa studiebidragen. Studielånen ska ges till låg ränta och utan så kallade fribelopp – det vill säga studenter ska ha möjlighet att arbeta och tjäna så mycket de vill utan att studiemedlet dras in.

 Betygs- och examineringssystemet

Det system för betyg och examen som används bör vara internationellt anpassat. När det gäller betygsättning vid större tentamen skall extern examinator användas, som därvid rättar en anonym student (med kodad identitet) för att undvika partiskhet.

Institutionernas finansiering

Det är av yttersta vikt att universitetens finansiering inte, såsom nu, är avhängig antalet genomsläppta studenter med godkända betyg. Detta system har bidragit till att kvalitén och kraven sänkts genom att frestelsen blivit för stor att godkänna studenter som annars inte skulle blivit godkända eftersom institutionen då får mer pengar. Ett av regeringen fastslaget belopp skall årligen tilldelas de olika fakulteterna. Dessa fördelar sedan pengarna på de olika institutionerna. 

Den fria forskningen

Universitetsstudier och forskning ska präglas av vetenskaplig integritet, inte styras av penningen eller av ideologiska dogmer. Den fria tanken hotas från flera håll. Privat finansierad forskning kan frestas att styra resultaten i finansiärens riktning, medan statligt finansierad forskning ofta är ideologiskt färgad. Inte sällan sammanfaller dessa spår i komprometterandet av den fria tanken.

Från tid till tid har olika modeideologier styrt undervisningen och forskningen och gjort att ovetenskapliga teoribildningar har fått högst oförtjänt uppmärksamhet. För ett par decennier sedan var den marxistiska historie- och samhällssynen dominerande. Idag är det kulturmarxistiska grenar som till exempel feminismen och genusteorin som håller den akademiska världen i ett järngrepp. Vi vill som ett första steg mot en förändring verka för att alla statliga bidrag till så kallad genusteoretisk och  “normkritisk” verksamhet – och all annan verksamhet med vag eller obefintlig vetenskaplig grund – skall dras in.

Det beskrivna problemet har ingen enkel politisk lösning och är inte isolerat till den akademiska världen. Det är dock positivt att det finns flera aktörer. Vi välkomnar etableringen av privata, från staten helt fristående universitet, liksom av stiftelseägda universitet. Tilldelningen av examensrätt bör enbart baseras på utbildningarnas kvalitet, och inte påverkas av ideologiska hänsynstaganden.

Antagning, organisation och tjänsterekrytering

När det gäller antagning till olika utbildningar skall endast meriter vara avgörande. Vi är emot all form av kvotering. Regeringen ska inte ha något med utnämningar av rektor och andra tjänster att göra. Rektor och majoriteten av universitetsstyrelsen skall utses av kollegiet, prefekt skall väljas av institutionens lärarkollegium och dekan skall väljas av fakultetens lärarkollegium.

Det är av oerhörd betydelse att de skickligaste forskarna anställs vid institutionerna. Det är mycket vanligt att doktorander efter disputation vikarierar några terminer på sin egen institution och därefter blir ”inlasade”, alltså att vikariatet övergår i fast anställning utan att tjänsten utlysts för andra intresserade att söka. För att undvika detta vill vi införa en typ av visstids- och vikariatsanställningar för universitetslärare och forskare som inte automatiskt leder till fast anställning. Dessutom bör inte nydisputerade anställas av det universitet de disputerat vid förrän fem år efter disputation. Dessa reformer skulle motverka nepotism och göra att forskare i högre grad anställs enbart på sina meriter.

En sedan gammalt fastslagen princip är att universitetslärare skall styra sig själva. Utvecklingen går idag mot att denna frihet minskar. Vi behöver slå vakt om det inflytande universitetslärare haft på sin arbetsplats och över sin forskning och undervisning.

 Lärarutbildningen

 Lärarutbildningens betydelse kan inte nog understrykas. Här formas de som ska fostra och undervisa den uppväxande generationen. Denna utbildnings omvittnade kvalitetsförsämring ger stor anledning till oro. Den dåliga utvecklingen beror dels på att alla sökande antas och dels på ideologiska och filosofiska strömningar utan förankring i verkligheten har tillåtits forma det akademiska klimatet.

För att utmana status quo bör vi välkomna privata alternativ. Det ska också finnas möjlighet att som i äldre tider gå upp som privatist, alltså. att läsa in alla ämneskunskaper på egen hand och ha möjlighet att tentera dem för att sedan göra praktik.

Utöver ämnesstudierna, som bör ske tillsammans med andra studenter som läser samma ämne, kan studierna på lärarutbildningen reduceras till två terminer. De två terminerna skall bestå av praktik och kurser i utvecklingspsykologi, skoljuridik, vetenskapsfilosofi och ämnesdidaktik. Praktiken bör omfatta en termin på halvtid med tät kontakt med handledare. Det skall inte vara svårt att, efter genomförd praktik, stänga av en lärarkandidat som bedöms som olämplig för yrket. Möjlighet till ny prövning ska finnas, men kraven ska genomgående vara höga.

Övrig utbildning för vuxna

Den akademiska högskolan är inte vägen för alla. Därför behöver yrkeshögskolan utvecklas. Kvalificerade yrkesutbildningar blir därmed ordentliga alternativ till de akademiska utbildningarna.

Den kommunala vuxenutbildningen bör inte läggas ut på entreprenad. Varje individ som så önskar ska beredas möjlighet att läsa upp sina betyg. Komvux har också ett uppdrag att stimulera kunskapstörsten hos målgruppen och ska vara ett alternativ för den som vill öka sin allmänbildning.

Vuxna personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar ska erbjudas bästa möjliga undervisning för att klara sitt dagliga liv. I varje kommun ska ett team med speciallärarkompetens finnas tillgängligt för att bistå både vuxna och barn i alla kommunens skolor (se Utbildning för barn). Alla medborgare med särskilda behov ska få det stöd de behöver för att efter sina förutsättningar aktivt kunna ta del i samhällslivet.