Trygghetssystem

“I would rather be exposed to the inconveniences attending too much liberty than those attending too small a degree of it.”
-Thomas Jefferson

Inledning

 Kristna Värdepartiet anser att staten i ett land bör vara liten för att ge individerna frihet och för att befrämja ett välutvecklat civilsamhälle. Statens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och att skydda medborgarna från inre och yttre fiender. Detta inkluderar inte nödvändigtvis ett trygghetssystem. En fri marknad är inget annat än individers val att ingå olika affärstransaktioner och någon tredje part - staten - har inte rätt att lägga sig individers fria val. Vi anser dock att ett trygghetssystem som bygger på frihet, förvaltarskap och medmänsklighet är en legitim tillämpning av den kristna barmhärtighetstanken.

Riktlinjer för ett rättvist trygghetssystem

 Kristna Värdepartiet föreslår sju riktlinjer för utformandet av ett rättvist trygghetssystem.

1. Obyråkratiskt

Systemet bör ha låg nivå av dyr och kontraproduktiv byråkrati. Om inte medborgarna vet vad de kan förvänta sig av ett trygghetssystem, finns det ingen trygghet i det.

2. Inte motverka egna initiativ

Systemet ska inte motverka egna initiativ. Det ska inte befrämja bidragsberoende utan uppmuntra eget ansvar och ge incitament för att söka arbete.

3. Inte störa arbetsmarknaden.

Systemet måste harmoniera med en sund allmän arbetsmarknadspolitik och övrig ekonomisk politik. Ett trygghetssystem får inte motverka skapandet av arbetstillfällen eller företag.

4. Rättvist

Systemet ska vara rättvist, alltså behandla alla medborgare lika. Likabehandlingsprincipen bör skrivas in i grundlagen. Ett system som t.ex. ger mycket stöd åt familjer som väljer en viss barnomsorgsform, medan de som väljer en annan inte får någonting, är ett djupt orättvist system.

5. Frihet och självbestämmande

Systemet bör vara utformat så att det ger största möjliga frihet och självbestämmande för brukaren. Familjers och individers privatliv och integritet måste respekteras.

6. Inte inkräkta på civilsamhällets område

Systemet bör inte inkräkta civilsamhällets domäner eller motverka civilsamhällets roll.

7. Prioritera de svagaste

Systemet måste prioritera de svagaste och mest utsatta i samhället. Vi anser att dagens system inte uppfyller dessa riktlinjer. Vi vill föreslå följande trygghetsreformer som vi anser följer de ovan ställda riktlinjerna.

Statlig a-kassa

Det statliga bidraget via arbetsmarknadsavgiften till a-kassorna ska slopas. Istället ska ett statligt grundskydd införas som är lika för alla arbetssökande. Ersättningsnivåer utöver detta bestäms av respektive fackförbund och grundskyddet kan kompletteras med frivilliga inkomstförsäkringar. Minimilönerna kommer därför att sänkas, vilket gör det lättare att anställa, vilket i sin tur leder till att fler får jobb. Trots låga ingångslöner kommer arbetare att få en skälig standard eftersom vi inför ett högt grundavdrag. På detta sätt får vi en politik som skapar arbete och incitament att arbeta samtidigt som det ger en grundtrygghet.

Statlig sjukpenning

Ett lågt statligt obligatoriskt grundskydd som är lika för alla ska administreras av försäkringskassan. (Detta ska inte förväxlas med vårdpengen, se Familjeprincipen). Självklart ska inte försäkringskassan “jaga” sjuka och det ska inte gå att bli utförsäkrad. Är man sjuk så är man sjuk. Den enda försäkringskassan kan göra är att be ytterligare en annan läkare ge sitt utlåtande. Men ingen läkare som aldrig träffat patienten ska kunna utförsäkra någon patient. Höginkomsttagare kan ta inkomstförsäkringar om de vill ha en högre ersättningsnivå.

Högt grundavdrag för arbetande

Vi vill införa ett grundavdrag på minst 130 000 kr så att varje medborgare kan leva på sig egen lön. Ingen ska behöva beskattas under existensminimum. Vi har extremt höga marginalskatter, ibland över 100 procent, på låga inkomster – om man beräknar skattebördan i procent av reell betalningsförmåga, det vill säga lönen utöver existensminimum. Det mest angelägna i skattepolitiken är därför att kraftigt höja grundavdraget, till en nivå motsvarande existensminimum – alltså minst 130 000 kronor per person och år.

Familjeprincipen - en peng till varje familj

Vill slopa det nuvarande systemet med barnbidrag och föräldraförsäkring. Vi föreslår istället i vårt särskilda familjeprogram ett radikalt omtänkande som inför likabehandlingsprincipen på familjepolitikens område och återför makten från staten till familjen. Varje familj, det vill säga hushåll med juridisk försörjningsbörda, ska rent samhällsekonomiskt betraktas ungefär som ett företag. Denna helhet ska beskattas för skillnaden mellan sammanlagda, å ena sidan inkomster, å andra sidan utgifter för inkomsternas förvärvande.

Familjeprincipen innebär följande:

• Att barnfamiljer får en barnpeng att själva förfoga över. Barnpengen ersätter daghemssubventionering, föräldraförsäkring och barnbidrag för ett barn.

• Att barnfamiljer med skolbarn får en skolpeng att själva förfoga över.

• Att äldre får en omsorgspeng att själva förfoga över.

• Att familjer med sjuka medlemmar får en vårdpeng att själva förfoga över. (Detta gäller långtidssjuka som har en bestämd funktionsnedsättning och därför behöver till exempel färdtjänst, hemhjälp.). Om flera tjänster kombineras finns ett maxtak.

De nu existerande bidragen, avdragen och offentliga utgifterna kommer att kunna slopas i och med dessa reformer. Naturligtvis ska alla våra åtgärder genomföras på ett vist sätt, i långsamt tempo med hänsyn till rådande statsfinanser och samhällsekonomi. Först genomförs de vinstgivande systemreformerna i kombination med trygghetsreformerna. Först därefter kommer skattesänkningar. Familjeprincipen ger inte bara trygghet, frihet och rättvisa till familjerna utan också stora samhällsvinster. Det ger först och främst en direktvinst på åtskilliga miljarder. Men det ger också stora indirekta vinster – som till exempel. att barnen kommer att må bättre.

En statlig grundpension

Det är orimligt att de sämst ställda pensionärerna inte har en högre garantipension. Som en första åtgärd bör de så kallade. fattigpensionärernas villkor avsevärt förbättras. Vi kräver att pensionsbeloppen höjs rejält och att skatten på garantipensionen helt slopas. Garantipensionären kommer med våra förslag att få pensionsbeloppet höjt från dagens 7881 kronor per månad till 13 500 kronor.

Sista skyddsnät

Våra trygghetsreformer gäller för svenska medborgare. Med tanke på att vår politik kommer att rendera en kraftig ökning av antalet arbeten (se vår ekonomiska politik) och att det ovan beskrivna trygghetssystemet är både kostnadseffektivt och närmast heltäckande är det inte troligt att många medborgare skulle falla utanför dess ramar. Vi vill dock att samhället även fortsättningsvis ska erbjuda ett sista skyddsnät för de människor som så behöver. 

Försörjningsstöd måste emellertid alltid betraktas som en tillfällig lösning och strävan mot egen försörjning vara mycket tydlig. Därför bör försörjningsstödet vara lågt satt. Stödet ska också villkoras så att en egen arbetsinsats i kommunens tjänst förväntas av förmånstagaren. Detta kan även bidra till att aktivera och stärka självkänslan hos de arbetande. Likaså ska ersättningen dras in om förmånstagaren inte följer de riktlinjer som ställs av kommunen.

 I Sverige ska ingen behöva sova utomhus eller sakna mat för dagen. Detta gäller självklart också icke-medborgare som vistas inom landets gränser. Här anser vi att civilsamhället - familjer, religiösa samfund och frivilligorganisationer - bör spela en central roll. I de fall dessa insatser inte är tillräckliga bör staten stödja lämpliga aktörer. Situationen för psykiskt sjuka och missbrukare bör särskilt uppmärksammas.