Miljö, natur, jordbruk

“Preservation of our environment is not a liberal or conservative challenge, it’s common sense.”

 – Ronald Reagan

Inledning

Människan är skapelsens förvaltare. All miljöpolitik ska ha människan i centrum. Människans värde är okränkbart och är överhuvudtaget inte jämförbart med något djurs eller någon plantas värde. Djuren och naturen finns till delvis för människans skull, för hennes nytta och glädje.

Men det utesluter inte att djur och natur också har ett egenvärde. Djuren och naturen runt omkring oss är värdefulla och ska förvaltas och vårdas med omsorg. Detta betyder att vi tar avstånd från en rent materialistisk syn på världen, där natur och djur inte anses ha något värde i sig själva. Vi vänder oss lika fullt emot en miljöpolitik där människan betraktas som en belastning på ekosystemet eller som värdemässigt likställd med andra varelser på planeten.

Med detta sagt vill vi inte förneka den stora negativa inverkan människan haft och har på miljön. Miljöförstöring, rovdrift och exploatering är för oss oacceptabelt men får inte leda oss till ett förnekande av det unika människovärdet. Vi tror att människa och miljö kan leva i harmoni. Kortfattat vill vi verka för en ansvarsfull och realistisk miljöpolitik med människan centrum. Dagens behov måste tillgodoses samtidigt som vi tar hänsyn till kommande generationer. Miljön ska skyddas och djuren ska behandlas väl.

Klimat och energi

Klimatfrågan är ett känsligt ämne som väcker starka reaktioner. Alltför ofta har diskussionen kommit att domineras av överdrifter och skräckscenarion istället för en rationell utvärdering av argumenten för och emot. Frågan handlar också om huruvida de klimatförändringar som kan observeras är orsakade av människor eller ej. Vi vill tillämpa försiktighetsprincipen i klimatfrågan, i den meningen att vi inte satsar enorma resurser på insatser som ger liten eller ingen effekt. Vi vill att båda sidor ska ges utrymme att presentera sina argument i en så viktig fråga som denna. I statliga utredningar och förberedelser för beslut som berör klimatpolitik måste även så kallade klimatskeptiska forskare få komma till tals. Vi tror inte på censur utan på en öppen och saklig debatt.

Många medborgare känner inte till den mångfald av nya hållbara tekniska lösningar som idag finns på energiproduktionsområdet. Därför vill vi inrätta ett statligt stöd för kommuner som vill skapa demonstrationsparker för sådana lösningar.

Kärnkraft

Privatpersoner, industrin och andra verksamheter behöver säker och stabil tillgång på elenergi, till ett rimligt pris. Sverige har större variationer i elbehov över året än de flesta länder. Med 1985 års elsystem hade vi balans och kunde variera produktionen efter behoven, och leveranssäkerheten var god. Och detta till en internationellt låg kostnad och med bra miljö- och klimategenskaper. Sverige hade då 98 procent fossilfri elproduktion. Men tyvärr har utvecklingen gått bakåt. I ett elsystem måste produktion, överföring och användning i varje ögonblick vara i balans. Det är många faktorer som har en roll i detta. Olika typer av produktion är olika effektiva när det gäller att stödja nätets förmåga att överföra energi. Den planerbara kraften är i särklass bäst. Den väderberoende kraften får vi när vädret tillåter, det vill säga den icke planerbara kraften. Kärnkraft är en planerbar och stabil produktion. Vattenkraften är både planerbar och värdefull genom sin förmåga att reglera effekten snabbt. El från kraftvärme är också värdefull eftersom den produceras nära användarna, och minskar behoven av lång överföring, samt att produktionen ligger rätt i tid över året, i huvudsak vintertid. Övrig produktion, vindkraft och solenergi, ger svårhanterbart bidrag till elnätet, och stör det övriga elsystemet.

Ska vi klara upprätthålla elförsörjningen i Sverige till rimliga kostnader, är i dagsläget kärnkraften alternativet. Idag utgör vårt kärnavfall ett problem, men med fjärde generationens kärnkraft oskadliggörs avfallet. Samtidigt räcker det till vår energiförsörjning i 800-1000 år framåt i tiden. Om vi jämför kärnkraftens avfall med annat avfall skapat av oss människor är kärnkraftendet minst skadliga.. Riskerna med avfallet har överdrivits. Bränslecykeln utformas också så att det blir ointressant att avleda klyvbart material för vapentillverkning.

Sammantaget menar vi därför att kärnkraft ska vara en naturlig del av Sveriges energiförsörjning. 

Djur och djurägare

Människan har ansvar för att djuren har bra livsvillkor. Även djuren kan känna smärta och stress, då exempelvis trängsel i uppfödning och transporter påverkar dem. Kristna Värdepartiet vill att alla djurslag ska ha möjlighet att utöva sina respektive naturliga beteende. Så länge vi är med i EU bör vi där verka för en bättre djurhållning och högre efterlevnad av gällande bestämmelser i europeiska länder.

Länsstyrelsernas hantering av djurskyddsärenden oroar många. För att skydda både djur och djurägare bör djurägares rättssäkerhet stärkas. Myndigheter kan idag efter oanmälda kontroller och efter en enskild tjänstemans beslut omhänderta djur och ibland avliva dem. Handläggarna får på så sätt alltför stor makt att vidta åtgärder som kan få enorma ekonomiska konsekvenser för en lantbrukarföretagare. Ibland får djurägaren rätt i domstol efteråt, då djuret redan är avlivat. Vi föreslår att djurförbud ska fastställas av en domstol innan det verkställs. Det ska finnas möjlighet till ett tillfälligt omhändertagande av djuren, eller tillfällig förvaltning av deras skötsel, innan ärendet avgjorts av domstol.

Mark och vatten

Sverige är ett vattenrikt land, men kunskapen gällande interaktionen mellan mark och vatten är ganska begränsad hos många av landets beslutsfattare. Många städer och tätorter har problem med både råvattentillgångar och vattenkvalitet. Ibland kan det vara nödvändigt att tröga ned dagvattenavrinningen och därmed minska närsaltsutläckaget (alltså läckage av salter som exempelvis nitrat, fosfat, ammonium och kalisalt). Det kommunala ansvaret för detta bör tydliggöras. Vi bör satsa på förbättrad vård av sjöar och vattendrag. Det är även värdefullt att bevara lövträdsbestånd som sträcker sig ut över ytvattnets strandkanter. Utströmningsområden är oftast olämpliga att bebygga, och vi vill verka för ett starkare skydd av dessa. Mossarnas särskilda egenskaper, täta i både sidor och botten, gör dem utmärkta för etablering av avfallsdeponier och andra miljöpåverkande verksamheter. Denna möjlighet bör utnyttjas i större utsträckning.

Samhället behöver planera för att säkerställa framtida vattenförsörjning. Kommunernas markområden behöver sårbarhetskarteras. Med dessa sårbarhetskartor kan man tillgodose möjligheten att styra olika verksamheter till bästa plats i landskapet och därvid vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Dricksvatten är ett livsmedel som behöver skyddas bättre från yttre miljöpåverkan.

Noggrann inventering och riskanalys behöver göras för att säkerställa vattenkvalitén i hela landet. Ansvaret för det borde ligga på staten.

Östersjön

Östersjön är ett unikt hav med sitt speciella växt- och djurliv. Tyvärr är det ett av världens mest förorenade innanhav. Det är ett grunt och isolerat hav som endast förbinds med Nordsjön via Öresund och de danska sunden. Det beräknas ta 30 år för allt vatten i Östersjön att bytas ut. Runt Östersjön och dess tillflöden lever 85 miljoner människor. Här finns intensivt jordbruk och stora industriområden som utsätter den marina miljön för stora påfrestningar. En del av den fisk som fångas i Östersjön anses giftig i synnerhet för ofödda barn.

Övergödning

Alla växter behöver näring för att växa, framför allt kväve och fosfor. För att maximera skörden gödslar många lantbrukare ofta med för mycket gödsel och ibland med fel spridningsteknik. Resultatet blir att en del av gödningen rinner ut i vattendrag som mynnar i Östersjön. Även våra avlopp och skogsbruket bidrar till att näring förs ut i havet.

Detta har lett till att stora områden i Östersjön täcks av mikroalger. När blomningen är över faller organismerna till botten där de bryts ned av bakterier. Nedbrytningen kräver mycket syre, och resultatet blir syrefria bottnar där inga djur kan leva och som därför beskrivs som döda. Östersjön har ett av världens största områden med döda bottnar. Därför är det av stor vikt att kraftigt minimera utsläpp till och övergödning av Östersjön. Som ett led i detta vill vi återskapa naturliga våtmarker. De fungerar som ett stort biologiskt filter som fångar upp växtnäring och gifter. Det är ofta en billig lösning till mycket stor nytta och ett minimalt underhåll.

Miljögifter och plast

Miljögifter är ett annat stort problem. En del gifter är direkt farliga medan andra har en långsiktig påverkan som bland annat stör fortplantningen. Jordbrukets konstgödsel och bekämpningsmedel gör att kadmium och glyfosat förs ut i havet via diken och vattendrag.

Plast i haven är ett globalt problem och Östersjön är inget undantag. Den långa nedbrytningstiden innebär att plasten blir kvar i haven under lång tid. Många djur misstar plasten för mat. Plasten bryts ned i mindre och mindre delar. Nya studier visar att djurplankton som ätit nanoplast fått beteendeförändringar.

Idag sker insamling av matavfall från hushållen ibland i speciella plastpåsar och ofta följer dessa påsar med i rötningen av matavfallet. Därefter sprids det rötade materialet – som då innehåller plast – ut på åkermarken. Idag finns mikroplaster i så gott som alla jordens ekosystem. Inom forskarvärlden menar man att det därför är hög tid för mer forskning om plasternas påverkan på människor, djur och natur.

Plast sprids även genom vindkraften. Bladen på ett vindkraftverk kan tappa uppskattningsvis tio procent av sin totalvikt under sin livslängd på 15 år. Detta skulle innebära att sex ton plast lossnar på ett vindkraftverk med tre blad på vardera 20 ton (totalt 60 ton).

Vi är positiva till alla miljövänliga initiativ. Men även sådant som idag anses miljövänligt kan vara miljöbelastande. Två exempel är lågenergilampor och solceller. Lågenergilampor innehåller kvicksilver och solceller innehåller kadmium. Inget av dessa ämnen bryts ner i naturen, och är farliga för djur och människor. Kristna Värdepartiet efterlyser därför att endast evidensbaserad information ska spridas, och att vi inte faller till föga för symbolpolitik. Politiken måste aktivt arbeta på åtgärder som minskar spridningen av plaster och gifter i naturen.

Jordbruk

Jordbruket är en basnäring i samhället. En levande landsbygd och ett lönsamt och livskraftigt jordbruk är därför av största vikt, inte minst för att detta kan höja självförsörjningsgraden när det gäller livsmedel. Detta är viktigt inte minst ur beredskapssynpunkt.

För närvarande finns det mycket åkerjord som inte brukas men som ändå får EU-bidrag. Så bör det inte vara. Så länge vi är med i EU och erhåller bidrag bör dessa användas så att all åkerjord brukas till matproduktion. Hela Sverige ska leva. En utjämning av stöden bland EU:s medlemsländer måste ske.

Regelverket bör förenklas och onödig byråkrati undvikas så att den administrativa bördan för lantbrukare minskar betydligt. Företagandet på landsbygden bör uppmuntras, bland annat genom att tillåta gårdsförsäljning av närproducerade livsmedel.

Kristna Värdepartiet vill gärna se ett utökat användande av odlingsbar mark i Sverige, i synnerhet i form av permakultur och självförsörjning. Som ett steg i den riktningen föreslår vi att Sveriges kommuner ska sträva efter att erbjuda avgiftsfria kolonilotter som en del i långvarigt försörjningsstöd.

Vi vill att internationellt bistånd till jord- och skogsbruk ska gå till konkreta och långsiktiga lösningar, till exempel till plantering av fruktträd snarare än ettåriga grödor.

Ett miljövänligare jordbruk

Jordbrukets struktur måste successivt ändras. Vi vill exempelvis se en bättre integrering av växtodling och djurhållning på den enskilda gården. Vi vill också se mer varierande växtföljder i form av växelbruk (som alltså är en agrikulturell metod som innebär att man skiftar grödorna på ett fält eller att man låter det ligga i träda under vissa år). Detta har flera fördelar. Det motverkar att jorden utarmas och försvårar för växtbundna skadedjur och sjukdomar att få fäste. Att vissa växtodlingsgårdar har problem med bördigheten beror på avsaknaden av stallgödsel. Vi vill därför se fler gårdar som i största möjliga mån är självförsörjande på växtnäring eftersom de kombinerar växtodling och djurhållning. Många gårdar är självförsörjande på växtnäring utan att brukaren förstår det. Med större kunskap gynnar det miljön, men också lantbrukarens ekonomi.

Många stora djurgårdar har idag många djur på liten areal för att det ska vara ekologiskt hållbart. Vi vill se en utveckling i riktning mot fler små gårdar vilket också skulle leda till att fler människor kan leva på landsbygden.

Vi vill kompetenshöja djurhållande lantbrukare genom ett system där de vart femte år får vidareutbilda sig i växtnäringsbalans. Genom ett effektivare kretslopp inom jordbruket liksom mellan jordbruk och samhälle minskas tillförsel av handelsgödsel, och därmed kan växtnäringsförlusterna in till grundvatten, sjöar och hav minska.

Kristna Värdepartiet tar detta med biologisk mångfald på största allvar. Det är inte bara ett populistiskt uttryck, utan en överlevnadsfråga för mänskligheten. I dagens lantbruk används mängder av kemikalier, som i sin tur slår ut andra ekosystemtjänster. Ett exempel är bin som sköter pollineringen. Har vi inga bin i naturen så uteblir pollineringen och skördarna likaså. Biologisk mångfald måste därför aktivt skyddas och gynnas av politiken.

Kemikalierna påverkar dessutom andra nyttoväxter, tex, ogräsmedlet pyralider är ett långlivat medel som ofta ofrivilligt sprids vidare via den gröda som den hjälpte. Den skadar andra grödor bland annat potatis, tomater, morötter, baljväxter med flera. Vi vill se en ordentlig genomgång och konsekvensanalys av de kemikalier som används i naturen. Den ska genomföras av oberoende expertis, med uppdraget att hitta alternativ som är helt utan miljöbelastning.

GMO

GMO står för genetiskt modifierad organism. Enligt lagstiftningen är en GMO en organism vars genetiska material (arvsmassa) har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom exempelvis parning eller korsbefruktning.

GMO-teknik används bland annat för att göra grödor mer motståndskraftiga mot insektsangrepp och sjukdomar. Genteknik används också för att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll och för att framställa produkter som används i livsmedelsindustrin.

Genmodifierade produkter testas dock inte alltid utförligt. Vi menar att riskerna med GMO inte är utredda på ett tillfredsställande sätt, varför det inte går att utesluta negativa följder. GMO producerar arter av organismer som aldrig skulle förekomma naturligt, vilket gör dem mycket oförutsägbara. Bland annat kan genmodifierade produkter också påverka allergiker på oförutsägbara sätt. Därför bör användning och kommersiell framställning av GMO-produkter inte tillåtas förrän det har säkerställts att de inte medför någon negativ påverkan på människor, djur och miljö.

Sukralos

Sukralos är ett kalorifritt konstgjort sötningsmedel som är godkänt som tillsatsämne. Många forskare anser dock att sukralos troligtvis har skadliga effekter på miljön på grund av innehållet av klor. Sukralos bryts ner mycket långsamt i naturen och de eventuella följderna av naturens oförmåga att snabbt bryta ner substansen har inte utretts tillfredsställande. Hur sukralos eventuellt skulle kunna påverka miljön är därför oklart.

Forskning visar även på att sukralos kan höja blodsockret och är fettbildande, vilket kan vara skadligt för personer med (eller i riskzonen för) diabetes. I andra fall har larmen handlat om hälsorisker som berör sötningsmedel i allmänhet, som att de påverkar tarmflorans bakterier och därigenom ökar risken för diabetes.

Vi vill att sukralos inte ska användas innan forskningen entydigt kan visa att det inte innebär några risker för hälsa och miljö.

Kompostering

Kompostering kan idag med enkla medel ske i hemmiljö. Med exempelvis Bokashi-metoden kan man förkompostera inomhus och sedan låta processen fortsätta utomhus i varmkompost alternativt direkt i drivbänkar, rabatter, eller på odlingslotter. Att som idag hämta komposterbara matrester i glesbygd och sedan transportera det miltals är knappast god hushållning med energi. Bättre då att kompostera i hemmet och på detta sätt få fin odlingsjord och kraftig gödning samt att man då minskar behovet av att köpa och transportera hem ny jord och gödning. Kristna Värdepartiet vill underlätta för kompostering i hemmiljö.

Plastpåseskatt

Plastpåseskatten har inte tjänat det svenska folket då den inte visat sig ge någon positiv miljöeffekt. Det köps in plastpåsar på rulle som ofta tillverkats utomlands av fossil plast i stället för inhemska påsar tillverkade av återvunnen plast. Detta har lett till att användningen av fossila plastpåsar i Sverige har ökat. Skatten drabbar de svenska företag som utvecklar hållbara plastpåsar eftersom skatten inte gör skillnad på miljövänliga, hållbara påsar å ena sidan och fossila påsar å andra sidan. En miljöskatt som straffar företag som producerar miljömässigt hållbara produkter underminerar trovärdigheten i det miljöarbete som bedrivs.

Vi motsätter oss sådan symbolpolitik och föreslår att plastpåseskatten helt avskaffas.