Inledning

Kristna Värdepartiet vill stå upp för ett rättvist samhälle. Rättvisa är ett ord som har kidnappats av ideologiska grupper och nästan uteslutande kommit att beteckna en jämlik fördelning av resurser (distributiv rättvisa). Vi vill lyfta fram vikten av att rättvisa skipas i vårt samhälle - att brott får sina straff och att medborgarens fri- och rättigheter inte kränks. Rättspositivismen, med dess relativistiska grundtankar, har orsakat vår lagstiftningstradition stor skada. Vi vill istället lyfta fram naturrätten.

Vårt samhälle ska inte präglas av den starkes rätt. I ett samhälle plågat av kriminalitet och allmän laglöshet, lider de svaga. I ett samhälle där staten missbrukar sin makt gentemot medborgaren, lider de svaga.

Sverige har i många år formats av sinsemellan motsägelsefulla romantiska och materialistiska idéer om människan som fått långtgående konsekvenser. Ondskan förnekas och bagatelliseras. Kriminella utmålas som hjälplösa offer för ekonomiska och sociala omständigheter. Vi tror på varje människas fulla människovärde. Detta implicerar också varje människas ansvar och skyldigheter. Att ställa människan till svars för hennes handlingar är en bekräftelse av hennes värdighet.

Författningsdomstol

Till skillnad från de flesta europeiska länder saknar Sverige en författningsdomstol. Ingen instans i Sverige äger mandatet att pröva lagarnas förenlighet med grundlagarna. Vi menar att detta är en stor brist. Inrättandet av en författningsdomstol skulle stärka rättsstaten och vara vitaliserande för demokratin.

Med en författningsdomstol skulle den politiska maktdelningen stärkas genom att möjliggöra juridisk granskning av politiska beslut. På så sätt begränsas möjligheterna för tillfälliga politiska majoriteter att fatta beslut som kan vara oförenliga med grundlagarna. Prövningen av lagförslag innan de går vidare till riksdagen skulle också förbättras. 

Staten i Sverige tar sig stora friheter gentemot sina medborgare. Inrättandet av en författningsdomstol skulle innebära en starkare garanti för att medborgarnas rättigheter vid lagstiftning och -tolkning och ge större möjligheter för enskilda och familjer att hävda sina rättigheter mot statsmakten.

Myndigheter och ämbetsmannaansvar

Det straffrättsliga ansvaret för offentligt anställda avskaffades i mitten av sjuttiotalet . Den stora mängden vittnesmål från svenska medborgare om maktmissbruk och missförhållanden från myndigheternas sida är oroväckande. Kristna Värdepartiet anser därför att ämbetsmannaansvaret bör återinföras. För grövre fel och försummelser i tjänsten ska en anställd kunna dömas till påföljder såsom avsättning, böter och – i synnerligen allvarliga fall – fängelse. 

Vi vill sätta stopp för all form av kvotering i offentlig verksamhet. De som tjänar medborgarna i statlig verksamhet ska ha fått sina anställningar enbart baserat på meriter. 

Allmänna val

Kristna Värdepartiet föreslår ett system med en valsedel och möjlighet till preferensröstning. Vi vill se ett system liknande det som finns i Finland, där varje parti får ett utlottat nummer som väljaren sen använder på valsedeln för det parti och den kandidat man röstar på. En valsedel minskar risken för valfusk genom att valsedlar för andra partier än det väljaren stöder inte kan plockas bort från valsedelsställen och inte kan ta slut av andra skäl. Det nuvarande systemet med omfattande distribution av valsedlar är dessutom tidsödande och miljöbelastande.

Preferensröstning innebär att väljare kan rösta på ett parti i första hand, och erbjuds lämna röst för ett andra parti om det första inte ger mandat. Preferensröstning ger chans för väljarna att uttrycka mer ärliga partisympatier i första omgången. Dels ger det  i första omgången mindre av taktikröstning för att rädda kvar partier som ligger strax ovanför spärren. Dels  får partier under spärren också ett mer rättvist valresultat, eftersom väljare då kan visa sin rätta partisympati,  utan att i förstahandsvalet vara rädda för att “kasta bort sin röst”.

Vi vill också se en sänkning av riksdagsspärren till 3%, och att spärrarna tas bort till regionfullmäktige och kommunfullmäktige. I ett demokratiskt system ska det finnas så lite av spärrar som möjligt. Det är viktigt att nya folkopinioner och  rörelser ska få chans att låta sina åsikter komma till tals, inte bara utanför utan också i politiskt beslutande  församlingar. Dock har det visat sej att i riksdagsval behövs det ändå en spärr för att inte enskilda  riksdagsledamöter ska skapa kaos vid regeringsbildning.

Brott och straff

Kristna Värdepartiet vill – i syfte att skydda medborgarna – effektivisera polisens arbete, skärpa straffskalorna och ta krafttag mot heders- och ungdomsbrottsligheten.

Polisen

Sverige har idag stora problem med ökande kriminalitet. Detta är ett område som måste få högsta prioritet, och rättsväsendet behöver därför tilldelas kraftigt ökade resurser. Antalet poliser per invånare i Sverige är bland de lägsta i EU. De låga polislönerna bidrar till att göra yrket oattraktivt. Vi vill öka antalet poliser och kraftigt höja polislönerna.

Polisens uppgift är att skydda allmänheten mot brott. En effektiv poliskår gagnar samhällets svagaste medborgare och är därmed ett viktigt värn för människovärdet. Polisens effektivitet behöver ökas så att långt fler brott än idag blir lösta. Vi vill minska det pappersarbete som idag slukar värdefulla resurser. Vi vill också tillsätta en utredning med målet att effektivisera polisens arbete.

De senaste åren har både behörighets- och antagningkraven sänkts för de som söker till polishögskolan. Vi menar att detta är en oroande utveckling som kraftigt kommer att försämra kvaliteten. Vi motsätter oss också, av rättviseskäl, kvotering vid intagning till utbildningen.

Alla medborgare, oavsett ekonomisk standard och bostadsort, har rätt att känna sig trygga. Vi vill ha ut poliserna på gator och torg. I områden med hög kriminalitet ska polisnärvaron intensifieras. 

Upplopp och organiserade attacker av den typ som förekommit i vissa förortsområden de senaste åren måste mötas av en fast och omedelbar reaktion. Ordningsmakten måste tilldelas de resurser och befogenheter de behöver för att effektivt hantera sådan situationer. Ingripandena måste vara kraftfulla och direkta, med det mått av våld som situationen kräver, så att upploppen kvävs i sin linda.  Polisen ska vid behov även ha möjligheten att använda vattenkanon och tårgas.

För att motverka trafficking, pedofili och narkotikabrott bör det europeiska polisiära samarbetet utvidgas. Detta behöver inte nödvändigtvis ske i EU:s regi.

Brott

Då ett brott begåtts ska fokus ligga på brottsoffret, inte brottslingen. Den som utsatts för ett brott måste erbjudas bästa möjliga stöd från samhällets sida. Brotten mot kontaktförbud måste följas upp och få kännbara påföljder.

Straffskalorna bör ses över. Vi förespråkar kraftigt skärpta straff för grova vålds- och sexualbrott. Vi vill för synnerligen grova brott införa livstidsstraff utan möjlighet till tidsbegräsning. Möjligheten till benådning ska emellertid kvarstå. Vi vill också utreda ett eventuellt införande av så kallade three strikeslagar, det vill säga. ett system med hårda straff för den som döms för tre eller flera allvarliga brott. Detta skulle kraftigt reducera andelen återfallsförbrytelser.

De så kallade hedersbrotten bör kraftfullt motarbetas. Vi måste lyssna till vittnesbörden från dem som har erfarenhet av och kunskap om denna typ av brottslighet. Det är på alla sätt nedlåtande och ovärdigt att ursäkta kriminella handlingar med hänvisning till förövarens kultur.

Attacker mot till exempel ambulanser vid utryckning är ett fenomen som blivit allt vanligare i Sverige. Angrepp på de yrkesgrupper som har i uppgift att skydda och hjälpa är ett angrepp på oss alla, och bör därför bemötas med särskilt skarpa påföljder. Vi vill skärpa straffen för attacker mot blåljuspersonal.

Ungdomsbrottslighet

Familjen, skolan och civilsamhället – inte staten – är de institutioner som har verkliga möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet. Det viktigaste är att barn och ungdomar tidigt i livet lär sig skilja på rätt och fel och får en förståelse för att de egna handlingarna får konsekvenser. I de små gemenskaperna kan dåligt beteende uppmärksammas och korrigeras. Här kan man också på ett tidigt stadium upptäcka och hjälpa de barn och ungdomar som på grund av olika psykiska funktionshinder har svårt att uppfatta och rätta sig efter normer.

Då ungdomar begår brott är en fast och omedelbar reaktion av största vikt. Första gången det händer ska straffet, naturligtvis med hänsyn till ålder och mognad, vara mycket kännbart. 

Ungdomsvården bör reformeras. På behandlingshem blandas idag ungdomar som är omhändertagna enligt LVU med ungdomsbrottslingar, och pojkar med flickor. Vi förespråkar inrättandet av särskilda ungdomsfängelser för personer i åldrarna 15-20 år som begår kriminella handlingar, och där flickor och pojkar självklart hålls separerade. Fokus ska här ligga på utbildning och hårt arbete. De personer under 15 år som begått brott och i dagens system överlämnas till socialtjänsten ska dömas till samhällstjänst. Konstruktiva projekt för att stimulera samhällsansvar och empati, till exempel biståndsarbete och klottersanering, ska uppmuntras.

Fängelser

Fängelsestraffet är till för att markera mot brottet och för att omgivningen ska känna sig säker. Allmänhetens säkerhet, inte brottslingens behov, måste alltid komma i första rummet.

Villkorliga frigivningar ska begränsas och övervakas striktare. Konsekvent ska gott beteende premieras och dåligt beteende straffas. Rymningar bör kriminaliseras. De frekventa rapporterna om attacker, ibland med dödlig utgång, som kriminalvårdare utsätts för är oroväckande. Vi föreslår därför att kriminalvårdare som tjänstgör på anstalter med manliga intagna inte bara ska uppvisa god social kompetens utan också genomgå omfattande fysiska tester.

Emellertid ska brottslingen inte undanhållas möjligheten att förbereda sig för ett liv utanför murarna. Möjligheter till god vård och terapi på anstalter ska erbjudas, liksom högkvalitativ utbildning. Dessa insatser ska internerna själva bidra till ekonomiskt genom arbete på anstalten. Intagna som närmar sig frigivning ska i god tid dessförinnan få kontaktpersoner utanför fängelset. Detta ska ske i samarbete med religiösa och ideella organisationer. Barn till de intagna är alltid att betrakta som brottsoffer och det är av stor vikt att söka begränsa de negativa effekterna av förälderns brottsliga handling. Därför vill vi att barns kontakt med förälder på häkte eller anstalt ska underlättas.

Prostitution

Prostitution är inte värdigt ett civiliserat samhälle. Det kränker framför allt kvinnor och är förknippat med grov kriminalitet och drogmissbruk. Vi vill därför att mer görs för att motverka prostitution. 

För det första måste straffen för sexköp och hallickverksamhet höjas. Att för betalning kränka en annan människa på detta sätt är ingen liten sak. 

För det andra måste polisen ha särskilda prostitutionsgrupper, särskilt i storstadsområdena, men även på de orter där så behövs. Här behövs polisiär expertis. 

För det tredje: Då huvuddelen av kvinnorna i prostitution är traffickingoffer ingår detta i en omfattande organiserad brottslighet. Därför måste hela samhället - och särskilt polisen - ta krafttag mot den organiserade brottsligheten.  

För det fjärde: Idag finns ett "återvändandeprogram" för traffickingoffer. Men det bör även skapas ett motsvarande "exitprogram" för de prostituerade som inte är traffickingoffer. Det innebär att prostituerade kvinnor ska erbjudas en väg ut ur prostitution som innebär vistelse i en helande miljö, vittnesskydd och möjligheten till ny identitet (nytt personnummer och skyddad adress). 

För det femte bör sociala myndigheter gärna i samverkan med civilsamhällets aktörer (kyrkor och relevanta föreningar) aktivt söka upp kvinnor i prostitution för att vinna deras förtroende och kunna erbjuda en väg ut. 

För det sjätte bör lagstiftningen mot prostitution kompletteras med en passus om att det är en rättighet att få hjälp ut ur prostitution. En kvinna i prostitution ska alltså kunna kräva att få denna hjälp.

Hets mot folkgrupp

Lagen om hets mot folkgrupp har kommit att snarare användas för att kränka yttrandefriheten än att skydda folkgrupper mot hets. Enligt 16 kap 8 § brottsbalken, är hets mot folkgrupp att:

1. uppsåtligen,

2. i uttalande eller i annat meddelande som sprids,

3. hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Hetslagstiftningen är både vag, ologisk och godtycklig. Vad innebär ”missaktning”? Och varför är det bara vissa grupper som det är förbjudet att visa ”missaktning” mot? Yttrandefrihet måste betyda att man får säga saker som någon annan inte gillar – annars är det inte yttrandefrihet. En lag som både är vag och inkonsekvent, och som också kan räkna sanna påståenden som hets, måste anses vara rättsosäker. Vi anser därför att lagen ska tas bort eller omformuleras så att de nuvarande bristerna korrigeras. En omformulerad lagstiftning bör inkludera alla godtyckligt avgränsade grupper, så att ingen grupp blir utesluten och klargöra vad missaktning innebär.