Inledning

Teknik och forskning ska stå i människans tjänst och alltid följa etiska riktlinjer, samt tydliggöra nya och förändrade etiska frågeställningar.

Akademisk forskning syftar till att söka ny kunskap och bättre förstå människans villkor i sitt sammanhang. Teknik och forskning kan utgöra en grogrund för ett utvecklat näringsliv, men får inte begränsas till, eller enbart styras av, avkastningskrav.

Etikprövningen ska vara balanserad, effektiv och ändamålsenlig och förena skyddet för individen med forskningens frihet och samhällsnytta.

Informationsteknologi möjliggör snabb informationsspridning i stor skala och gör att etiska frågeställningar både kan förändras och förstoras snabbt. Integritets- och säkerhetsfrågor bör prioriteras vid utformningen av lagar och regler kring informationsteknologi.

Teknik och forskning

Teknik och forskning är ett verktyg för människan. Nationella forsknings- och utvecklingsprogram ska sätta människorna, landet och miljön främst. Akademisk forskning bör ges livskraftiga villkor att bidra till en positiv samhällsutveckling. Försiktighetsprincipen bör gälla och nya satsningar bör utredas konservativt så att inte oförutsedda effekter leder till skador på människors hälsa, skenande budgetar eller förstört ekosystem. Teknik och forskning ska inte blint följa trender i andra länder.

Teknik och forskning får inte skada vårt kulturella arv och bör uppmuntra till bredare perspektiv som kompletterar ett strikt materialistiskt och kortsiktigt synsätt. Därför bör icke-naturvetenskapliga och tekniska områden, som exempelvis språk, teologi, filosofi, sociologi, ekonomi synliggöras och förklaras mycket bättre för den breda allmänheten, exempelvis genom att fakultet ges medel att tillsammans med mediebolag beskriva forskningsutvecklingen inom sina områden på liknande sätt som till exempel historia och vetenskap populariserats genom TV.

Teknisk utveckling kan vara mycket beroende av tillgången på riskkapital. Det är idag svårt för riskkapital att finna lämpliga teknik- och forskningsobjekt, samtidigt som teknik- och forskningsgrupper ofta lider brist på kapital och kommersiell mognad. Här kan nya aktörer ges en viktig roll som förmedlare av kontaktytor och tidigt injicera industriell och kommersiell erfarenhet för att bättre och snabbare utveckla verksamheter baserade på ny teknik och forskning.

Nationella satsningar måste präglas av kompetenta utvärderingar av olika idéer och säkra långsiktighet med hjälp av oberoende kontrollinstanser. Nationella organ bör säkerställa att riskkapital och tekniska utvecklingsbehov möts på effektivast möjliga sätt, exempelvis genom branschforskningsinstitut där akademiska nydaningar kan omvandlas till prototyptillverkning. Kring denna typ av kunskapscentra kan liknande verksamheter koncentreras för att säkra den kritiska massan för en långsiktig och dynamisk utveckling inom olika områden. Sveriges begränsade forskningsresurser behöver samordnas nationellt och i första hand prioritera möjliga kommersiella exploateringar till företag med arbetstillfällen i Sverige. Svenska teknik- och forskningsprogram bör lära sig av de mest framstående exemplen i andra länder för att kontinuerligt förbättra förutsättningarna för en livskraftig och framstående verksamhetsmiljö. 

Etikprövning

Etikprövning av forskning är en nödvändig del av ett rättssäkert och etiskt samhälle. Den ska skydda människors integritet, självbestämmande och värdighet. Samtidigt har det svenska etikprövningssystemet på senare år blivit föremål för omfattande kritik – inte minst från forskare inom samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap. Många menar att dagens system i praktiken hämmar forskning som är både etiskt försvarbar och samhällsnyttig. Problemen innefattar överreglering och stel byråkrati för låg- eller icke-riskstudier och tillämpning av etikprövningslagen även för redan offentligt material eller när samtycke och anonymitet säkerställs. Ett system som i första hand är utformat utifrån medicinsk forskning  tillämpas på helt andra discipliner utan tillbörlig anpassning.

Kristna Värdepartiet vill verka för en balanserad, effektiv och ändamålsenlig etikprövning, där skyddet för individen förenas med forskningens frihet och samhällsnytta.  Etikprövningen ska skydda – inte hindra – forskningens bidrag till ett bättre samhälle. Vi föreslår därför att etikprövningslagen revideras så att den tydligt skiljer mellan olika typer av risknivåer. Hög risk ska gälla för klinisk forskning, känsliga personuppgifter och sårbara grupper. För detta ska fortsatt strikt etikprövning krävas. Forskning förknippad med låg eller obefintlig risk - exempelvis intervjuer med myndighetspersoner eller enkäter utan känsliga uppgifter - ska omfattas av ett förenklat förfarande. Vi vill också införa ett snabbspår för lågriskprojekt med en kort ansöknings- och handläggningstid. Vidare vill vi sänka avgifterna för etikprövning av småskaliga studier eller studentprojekt. Forskning ska inte hindras av ekonomiska skäl, särskilt inte när den rör frågor av stor samhällsrelevans.

Dessa reformer ska paras med tydligare riktlinjer till lärosäten och Etikprövningsmyndigheten om att bedömning ska utgå från proportionerlig riskbedömning. Vi vill också utreda införandet av ett oberoende etiskt rådgivningsorgan (utan beslutanderätt) som kan hjälpa forskare att självbedöma etisk risk och avgöra om etikprövning verkligen krävs. Detta finns redan i vissa andra länder.

Informationsteknologi

Vid utformningen av lagar och regler kring informationsteknologi bör fokus ligga på integritets- och säkerhetsfrågor. Polisen bör ha tillräckliga befogenheter att spåra barnpornografi, trafficking och drogspridning utan att inkräkta på den personliga integriteten. Dataspel bör kontrolleras mer noggrant då till exempel. mycket våldsamma spel bevisats vara skadliga för unga personers beteendemönster. Internationella riktlinjer för utformningen av dataspel bör därför eftersträvas.

IT utgör en mycket snabbt växande och för Sverige mycket värdefull industri och därför behöver skyddet av intellektuella rättigheter förstärkas, främst internationellt, men brott mot intellektuella rättigheter behöver också beivras bättre inom landet. Det är exempelvis mycket bekymmersamt att Internet förknippas med utbredd stöld av intellektuella alster som musik och programvaror.

Tillgången till väl fungerande IT-infrastruktur bör vara god i hela landet, dock med hänsyn till rimliga kostnader för svårtillgängliga platser. Tillgången till IT ska också vara god i skolor och på universitet, där det kan vara ett mycket bra verktyg, men får inte tillåtas ta över lärarnas roll. Eleverna ska alltid lära sig räkna och skriva utan tekniska hjälpmedel och också tränas i att själva utforma på vilket sätt teknik och IT ska fungera som hjälpmedel.

Eftersom IT är ett verktyg bland alla andra, bör de som berörs av IT-system alltid ges möjlighet att kontrollera utformningen av IT-lösningar och till vilken grad det skall få påverka deras arbete och fritid. Nya teknologier medför alltid risker för oförutsedda hälsoproblem. Radiobaserade lösningar bör därför hanteras med försiktighet då långvariga effekter på människors hälsa från mobilsystem och trådlös datakommunikation inte hunnit beprövas under lång tid. Därför bör lokala kommunikationslösningar uppmuntra olika trådbaserade teknologier.